I går var man inte till mycken nytta. Jag vet inte vad det är för virus som har bosatt sig i mig.  Efter att ha gått som en zombie hela dagen, sovit bort några timmar, nekat erbjudanden om sällskap på kvällen, tackat nej till en dunderkur så började jag bli människa igen framåt 21,00-tiden. Och idag är jag nog människa igen. Jag ser inte suddigt, jag är inte dötrött, jag tänker till och med gå ut i solen. . . . nu får det vara nog med klenheten!! Det konstiga är att jag kan vara pigg (nåja) ena dagen och nästa orkar jag knappt ur sängen.

Så nu ska jag rätta till lite här inne, klä på mig och ut i solen. . .  

                                                  
                                    Morning